Här har vi ett stycke Griskatt med blåa ögon.
Bästa Bästisen.

Här har Ni den nyaste familjemedlemen -Bästis
Och idag hade Bästis kräkits bakom "Stora" sängen som är rätt så liten. Men i Tuvas värld är det - "Stooooooja sängen" Tuva och pappa K städar upp katt kräks

Strax innan klockan hann slå 24:00 igår så satt det en något skakig kattherre på vår trapp och ylade. Sedan dess har han sovit som en stock, vaknade nyss och trot eller ej men ut skulle han. Tokkatt. Nu kan vi i alla fall stryka planerna om att få besök av några heta brandmän...

Moses sitter 20meter (minst!) upp i ett träd. Vi ringde brandkåren, om 2 dygn skulle dem fundera på att komma och hjälpa honom ner. Taskmörtar !

Lägesrapport direkt från ett regnigt Malmö. Livet leker, lilloppan sover lydigt till minst 08:11 varje morgon. Kusin J (tituleras allt som oftast moster J/Gudmor) tar morgon powerwalks med samma lilloppa i vagn så mamman och moster M får sova 2 timmar till det har inte inträffat på över ½ år. Men ändå har jag absolut ingenting att gnälla över, mitt kid är bland det snällast som finns och att hon emellanåt är ett litet rivgärn ser jag enbart som positivt. Tack till er alla som beklagar TessiKatts bortgång. Jag vet att jag/vi gjorde rätt men det är helt jätte jobbigt att fatta beslutet att "nu lilla vän, nu får inte du se solen mer". Det vill jag helst aldrig mer behöva göra. Fy. Men som veterinären sa - Detta ingår från den dagen man väljer att skaffa ett djur. Men oavsett att det var det enda rätta för henne så gör det inte smärtan efter henne mindre. Igår när vi var på Hemköp(=Malmö) så passerade jag kattmats hyllan och då såg jag TessiKatt på varenda en av dem, apjobbigt. Och förmodligen går det lättare av att jag är här nere och inte i hemmet och ser hur nedrans tomt det är utan henne. Men imorgon bär det av hemåt igen. När vi skulle med tåget hit ner (05:20) så var det mer än jätte (nu snackar vi jätte) nära att vi missade tåget. Det är jäkligt rörigt på Centralen med dessa spår, perronger och tågvagnar. Men vi är ju här så vi hann, men SJ gör inte många rätt och vi anlände Malmö Central 1½(!) timme försent. Men jag är inte ens förvånad och inför morgon dagen hoppas jag innerligt att ingen jävla storm vid namn Per, Gudrun eller liknande tänker dra in över södra delarna av detta avlånga land. Det är allt jag önskar mig. Också saknar vi ju pappa - K helt jätte mycket.

R.I.P

Tack för allt, min älskade TessiKatt. Du saknas mig oerhört, idag är en tung dag.

Idag har jag och Tuva promenerat till mitt jobb och hälsat på. Eller som ni alla förstår, Jag gick - Tuva åkte vagn. Hon sov så fint på sin jordgubbskudde hela vägen dit, jag höll på att svettas bort eftersom jag älgade på som bara attans för att hinna fram medans flertalet fortfarande hade rast. Vi hann gått och väl, cirkus 50 minuter tog det från dörr till dörr. Tror det är omkring 7km. Väl där smilade upp sig mot allt och alla (mest mot barnen) och visade helt enkelt upp sig från sin bästaste sida. Sedan kom pappa K (som varit hemma från jobbet idag) och hämtade oss, hem en sväng för att sedan åka med lillfisen hem till mormor och mostrarna, jag och K åkte med katt till veterinären När K pappa ringde.
- Vi är på väg till veterinären med Tessi. Hur låter det i dina öron ?
Imorgon har vi, jag och ungen min, lunch dejt med Estelle och hennes lille D. Sedan även föräldrargrupp och efter det blir det promenad till biblioteket för att hämta den utlovade sångboken. Gratis är gott. Gratis är bra. Bra skit.

Här är husets monster katter - Moses och Tessi. Underbara djur det där.

JustD. Jag har ju blivit storesyster på senare dagar. Här är min "lillebror" - Jonas. Världens sötaste, Världens jobbigaste.

Kattbur.

Nu, efter att ha bott i denna lägenhet i 6 månader, först kan vi utnyttja balkongen. Som ni ser måste vi ha en bur a la tigerbur på skansen. Men hej vad vi alla gillar läget, 4 fotade som 2 fotade varelser. It is lovely.

Att komma ut ur garderoben.

Jag är en urusel kattmamma, ingen tvekan om den saken. Kan man skylla på amningsförvirring redan nu tro?! Efter en helt underbar pizzalunch med Tina så sov jag likt en däckad säl i en timme. Sedan upp och kasta mig iväg till hockeybanan. Direkt när jag klev innan för ytterdörren när jag återvände hem så kände jag att det var något som inte var som det skulle, och mycket riktigt. När jag öppnade garderobsdörren så hörde jag ett mycket, m y c k e t, ynkligt mjaoande . Där i mörkret högst upp på K T-shirthög balanserade så det älskade lilla kattmonstret. Så nu är han ”ute ur garderoben” och sitter som ett plåster på oss för att försäkra sig om att denna procedur icke skall upprepas.