Den Om Tessi's Liv.

Om max 1 vecka har vi blivit lovade nät på hemmaplan, vågar man hoppas ?
Jag tror jag förlorat mer än alla mina läsare, I dont blame you. Inte alls. Hur trist har inte det här vart ?!Nu till någonting annat ...


När jag i morse råkade få en glimt av min bulliga (faktiskt väldigt likt en muffinsdeg) mage som liksom veckande sig mer än vad jag någonsin kunnat inbilla mig att en mage kan vecka sig så kom jag ändå till insikt (det roliga va här att jag skrivit inskit, höhö) att jag nu under cirkus ett halvt år gått omkring och förkastat och rent ut sagt avskytt min kropp. Nu vill jag ändra det. Och om min kropp skulle få för sig att ändra sitt utförande av att jag numera alltid cyklar eller går(snabbt!) varje dag och att det dagliga fikorna(?) inte alls existerar, Ja då är det bara bonus och roligt som faan. Men jag tänker vara glad att jag har en kropp som fungerar, att den är frisk, att den gett mig ett barn (och vilket barn sedan, va!?) och en kropp som faktiskt K tycker är den finaste. Va kan ni tänka er, han tycker liksom om den, så ja då är ju biffen gjord. Den är helt okej min kropp och jag tänker lägga mer fokus på att leva själva livet, vara glad och krama min unge. Varje dag.