Jag slår in paket till den stundande 1 års dagen som närmar sig med stormsteg. Har slagit in och hållit på och brottats med presentpapper, tejp, snören och katten i över en timme nu. Och inte är det slut än inte. Kan man tänka sig att det snart (hur snart som helst faktiskt) gått ett helt år sedan jag pressade (hell yeah!) ut denna underbara lill-Tuva ur mig själv liksom, hel galet och
helt jädrans fantastiskt.
05 april 2009
Etiketter:
Days of our lives.,
Födelsedag,
Förr och Nu,
Tuva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Fast hon är mest min. Du kanske pressade ut henne, men hon är min.
SvaraRadera;)
Jag längtar efter min lill-luva.
SvaraRaderaOch min Tess.
Xander säger att Tuva är den enda bebisen han gillar, alla andra är jobbiga. Hahaha.
Ja det är galet. Ett år är som ett andetag så fort man entrat mammavärlden.
SvaraRaderaKram
Todelo.. Vi bor vid snättringeskolan. Bor ni i stuvsta.c? Denna vecka är vi bara lediga på freda tror jag. Nästa vecka har vi inte planerat nåt än. Så säg när ni kan. Kram
SvaraRadera