Den Om Tessi's Liv.

Efter att jag igår upptäckte dessa 3 "nya" leverfläckar som flyttat in på min kropp i samband med graviditeten och som jag liksom helt glömt av på grund av allt nytt i livet, som att ha blivit förälder tillexempel. Men igår återupptäckte jag dem och hjärnan började direkt spinna mot att jag nog minsann utvecklat hudcancer. Så i natt sov jag ett mycket begränsat antal med timmar och drömmarna har inte vart av det nådiga slaget. Klockan 8:00 öppnade vårdcentralen, jag började ringa vid 07:45 efter att ha stirrat på klockan från 06:13. Fick först en tid för min dom den 16:e mars, det blev helt svart framför ögonen och det började tjuta i öronen. Jag flämtade nog mest så syster Anna som svarat i telefonen insåg nog att det var bäst att skramla fram en tid idag. Sagt och gjort klockan 11:00 på pricken satt jag och vred på mig i väntrummet. Några tjejer i fjortonårsåldern satt och väntade i samma väntrum och skojade hej vilt (och högt!) om att dem nog hade cancer, yadiyadi. Om blickar kunnat döda. Jag mins inte mycket från väntetiden men runt kvart över 11 fick jag kliva in till doktorn och hon kunde lättsamt klappa mig på axeln efter att hon granskat mina fläckar och sa att det var av den sortens leverfläckar (fast samtidigt var det inte riktigt leverfläckar utan mer levnadsfläckar(?) som hon försökte förklara.) iallafall så var dem sådana som uppkom vid hormonrubbningar så som en graviditet eller klimakteriet. Så nu är jag helt överlycklig och känner mig på nyttfödd och som om jag fått en ny chans till livet. Jag ska fasiken aldrig mer klaga på små saker, eller jag ska i vilket fall som helst tänka mig för både en och två gånger extra innan jag gnäller i alla fall ............