Afro time is here.

Weei. Jag hade helt och fullt glömt att den 16 november förvandlas mitt trista, platta skapligt livlösa hår till ett (förhoppningsvis) grymt och fluffigt afro. Lycka. Jag hade hopp om att graviditetshormonerna skulle göra mitt hår fullt av krull och lockar, men icke sa nicke. Hormonerna skapade mest humörsvägningar, trötthet till det galna och en vansinigt kort stubin. Inte så mycket som en liten böj. Men som sagt, den 16:e blir det afro för hela slanten.

A hard work.

På Fredag ska förskolan (plus de 3 andra,under samma chef) iväg till Hasseludden. No kids, vi har planeringsdag. Efter flera veckor med ont om personal, mycke barn och hejohå i största allmänhet så ska det bli helt fantastiskt att spendera en hel dag i en varmkälla, gnaggafrukt i mängder. Det som känns mindre tilltalande är att visa uppbleka (snarare lik-vit-grå-blå:a) kroppshydda inför en massasom oftast (ALLTID) ser mig påklädd, spännande upplevelse. Inför denna avslappnande dag så måste jag även ansa, rensa och rusta upp min kropp med peeling, klippa tånaglarna och skala bort överflödigt kroppshår. Så avslappning up my.

Efterlängtade Dag.

Så var det äntligen den stora Dagen. Dagen då första "mötet" med "Harry" ägde rum. Klockan 08:30 i morse så hade vi tid upp på K79 på Hudd. sjukhus för UL. Jag var så nervös att jag inte kunde sova från klockan 04:45 och precis innan det var våran tur så trodde jag att jag skulle tuppa av. Men allt såg så bra ut. Fast det var en trött liten som bor där inne för H*n ville inte alls vakna, jag fick hoppa, studsa och skutta av och an i korridåren, och även brutal hoppa på stället så pass att jag nästan slog ner mig själv med tuttarna som fladdrade på i 180. Men "Harry" bara sträckte på sig lite och vaggades ner i sömn igen, så barnmorskan fick böka och bråka lite med H*n. Tillslut så sörpla h*n lite fostervatten, kickade lite med benen och vifta med armarna. Jisses ni, vilken känsla. Mamma och pappas lilla "Harry" nu ska du växa till dig där inne och så ses vi nästa gång till våren. Älskade lilla knyte.

Helgen som gått.

Har jag spenderat på följande vis. Med en kortare pause från sovandet till att städa på gården. Så igår krattades det löv, klipptes buskar, sopades i trapp, socialiserade med grannarna och så åts det korv. Sedan så var det tillbaka hem till rövarkulans lugna vrå och ner under filten, fick sällskap av slö katt.

Tessi vs.

Jag har blivit utmanad av min allra käraste Fade att skriva sju sanningar om mig själv.
Här är reglerna :
Länka till den som utmanat dig.
Berätta sju sanningar om dig själv.
Utmana sju personer i slutet av ditt inlägg. (SJU ?! haha jag "känner" inte sju personer i denna "bransch" haha. )
Lämna ett meddelande till dem du utmanat.
So here we go...

• Jag är pedant, med inga som helst hämningar och stressar hela tiden på mig själv att bli värre och värre. Kent är den som allt som oftast påminner mig om att jag är halvt rubbad. Och det är även oftast han som får ta smällarna när jag gå loss med dammsugaren, dammtrasan och mitt stora behov av att rensa och sortera. Senast igår när jag visade honom att hans t-shirts numera låg i färgskalor i byrålådan tittade han på mig med oroad blick och sa nått i stil med att " Du skrämmer skiten ur mig".


• Jag pratar oftast först och tänker sedan. Vilket leder till att jag allt som oftast känner att jag gjort bort mig eller att jag inte borde sagt ditten eller daten.


• Jag sopsorterar inte ett skit. Jag är en riktig ligist som slänger konservburkar och tidnigspapper i sopnedkastet. Kent är den som räddar naturen i vårt förhållande och har därför påbörjat någonform av sopsorterings anrättning under diskbänken. Jag tycker att den skapar oreda (tillbaka till punkt 1) och vill helst bara hiva i väg den tillsammans med de andra rakt ner i sopnedkastet.


• Jag blir avundsjuk på nära och kära. Inte för att jag absolut inte unnar eller önskar dem allt det bästa, utan för att jag själv vill ha lika snygga skor, rumpa eller köksluckor. Jag berättar a l l t i d om min avundsjuka för berörda.


• Jag snarkar som en hel karl och har så gjort sedan barnsben. Jag skyller alltid på fylla eller förkylning för nya som kommer i kontakt med mina snarkningar. Jag kan liksom inte helt stå för dem och tycker att dem är hel jobbiga.


• Jag är rätt asexuell. Jag älskar närhet och kan lugnt ligga ihop virvlade i en enda hög en hel natt, men när det kommer till nästa level så är jag rätt ointresserad (till K's stora besvikelse). Så att vi lyckats få till "bullen i ugnen" är ett stort mysterium och ett riktigt mirakel. ;)


• Jag har i smyg skyllt på mina graviditetshormoner eftersom jag lyssnar på Michael Bolton och gråter till de flesta av hans greatest hits men det är bara lögn. Jag lyssnar och gråter lika mycket gravid eller ej.
  
  

Utmanar härmed:

Shelob

Soya

J

Cissi

TuttFia.

Jaa. Lyckan vore total, om jag bara fick plats i en enda (JÄVLA!) bh. Jag växte ur mina C-kupor på vad som känns som 1880-talet (i alla fall 8 veckor sedan). Vilket jag total ignorerat.

Jag har i stället pressat ihop tittisarna med överflödet upp över bh-kantet likt en överjäst deg. De senaste veckorna har det även börjat jäsa på rejält under självaste bygeln. Som grädden på moset har jag pressat (bokstavligen talat -p r e s s a t) en sport topp över den alldeles för lilla tuttkassen och de alldeles enorma tuttarna, ihopp om att allt ska hållas på plats. Ni kan ju bara tänka er synen när jag cirka 12timmar senare släppt lös melonerna och det rakt över dem är en knallrödblå tjock nerjutning. Och Kent undrar varför det inte rummlas runt i sänghalmen !?

Iallafall är det jag som i helgen ska till ICA MAXI och införskaffar mig en riktig kärringtuttkasse, helst med dubbla knäppen och extra breda band.

Kom Kethup så går vi.

På Menyn to day - Tomatsoppa med guldpastaskruvar och fetaosttärningar. Hembakt bröd, skinka och tomatskivor.

Älskade Astrid (och "Harry").

Jag inte bara tycker att Astrid Lindgren är den bästa "sagotanten" ever. Jag fullkomligen älskar och adore henne. I Lördags var jag och Mammsen på ICA MAXI. Jag fyndade och frossade i Astrid- Matiner. Jag köpte ungefär 4 avsnitt med Emil, ett med Karlsson fast jag egentligen inte alls tycker om Karlsson, inte det minsta. Tycker att han är en taskmört som är allmänt dryg. Han kanske är ouppfostrad, det måhända. I vilket fall som helst så kom jag även över "Hoppa Högst", den fantastiska filmen om Stig och Albin. Vars mammor redan från födseln tävlar med och om dessa små gossars framsteg. Det finns en sekvens i denna film som får mitt blivande mammahjärta att bli helt galet varmt. Det är när Albins mamma tar lille Albin till doktorn för att han inte kan stå så som Stig minsann kan ("om han har nått att hålla sig i"). Och Stig är ju bara 2 dagar äldre än Albin. Iallafall så när dem sitter där i väntrummet i soffan då bara bultar mitt hjärta, tårarna går inte att hejda och jag blir alldeles kääär i den lilla gråklädde pluttungen med fluga att jag inte tvekar än sekund på att precis så ska jag och min "Harry" sitta i alla soffor vi hamnar i.
Älskade, efterlängtade lilla "Harry" i magen. På måndag är det tajm för Ultraljud. Jag längtar så att jag håller på att spricka femton gånger om. Jag vill försäkra mig om att "Harry" har armar. För dem saknades i nattens dröm.Och att jag överhuvudtaget är gravid, för tänk om jag är skendräktig.

Dagens Dagis Lunch - Färsbiff med honung och timjansrostade rotfrukter, potatis och löksky.

Ta Tablett.

Shit. Att påstå att jag är trött är ingen underdrift. Inte alls. Inte någonstans Jag är nog snarare död(strött). Har i vilket fall som helst införskaffat vitaminer, speciellt lämpade för mitt tillstånd. Det knepiga är bara att man ska ta 1 tablett på morgonen till frukost det funkar utan problem och det har jag kommit ihåg att göra alla dagar. Problemet ligger i att man sedan ska ta 2 tabletter på kvällen till middagen och det har jag inte lyckats komma ihåg en enda gång. Duktiga jag. Verkligen, inte. Men jag ger inte upp. Jag ska bli pigg(are).

Nu har vi kommit ner till att ha endast 2 flyttkartonger kvar, innehållandes böcker. Vi har inget ställe att ställa dessa böcker på. Suck. Jag vill helst ställe ner dem i källarförådet och glömma bort dem. Det vill inte Kent. Igår kånkade vi ner alla de femhundraelva tomma flyttkartonger som vi samlat på hög i "lill rummet". Den som uppfann flyttkartongen tänkte inte alls på hur f r u k t a n s v ä r d a dem är att bära/släpa/kånka på ohopvikta. Jag har ta mig tusan träningsvärk i nyporna i dag.

Jag fick en total craving igår kväll kl 21 efter rostbiffs gryta med dijonsenap. Kent tyckte att jag kunde ta den ensamma lilla lövbiffen som blivit över från middagen och tugga på. Det är ju som att dricka apelsinjuice när man är sugen på mjölk. Helt fel, med andra ord.

Min Mat.

Hitintills har jag satt i mig följande :

• 3 klunkar standard mjölk (direkt ur packetet med öppen kyldörr. Vilket jag bara avskyr när andra (Kent) gör. Men när ingen ser syndar jag.)
• 1 falurågrut knäckemacka för att inte svimma på cykelfärden på väg till jobbet. I förövrigt motvind och piskande regnsnö. Underbart att det är fredag iallafall.

Nu ska jag kasta mig över mina 8liter mjölk som kokar i kokeriet och trolla fram himmelskgod mannagrynsgröt. Så då blir det en tallrik med sötgröt, och allt innan klockan hunnit slå 8.

• 1 tallrik mannagrynsgröt.
• 2 gudomligt goda apelsiner.
• Okänd mängd kokta (och även okokta) makaroner under pågående makaronipuddinstillvärkning.
• 2 koppar äppel-kanel the.

Fortsättning följer. Dagen är lång mina vänner.

I kväll är planen att vi (jag och Kent) ska gå på bio, Råttatouie (eller hur i hela friden den nu stavas). Jag har inte varit på bio på evigheters evigheter. Och varje gång jag varit på bio så svär jag en lång ramsa innehållande inte alls så fina ord på kvinnliga och manliga könsorgan angående att folk (allt som oftast hormonstinta tonåringar utan vuxet sällskap) inte kan betesig i en biosalnong. Det svaras i mobiler, som har någon klatschig ringsignal a la senaste toplistans nr 1:a. Det pratas med varandra (oftast ett rätt så stort sällskap på mellan 5-15 personer). Det sparkas på stolsraden framför så man nästintill får hjärnskakning. Och är det någon som faktiskt vågar yttra ett "Ursäkta mig men ni stör alla andra i denna salong så om ni skulle kunna tänka er att dämpa er så vore det ypperligt trevligt" (eller bara ett kort och konsist - Håll käften för faan !!!!) Då jävlar, blir flocken på störare, helt okontrollerbara och överstiger all förvänting i illa bettende kunskap. Jag kräks. Men i kväll så kanske ett under har skett. Hoppet är det sista som överger en människa

Dagens "Dagis" Lunch - Makaronilåda med tomat och korv, currykålssallad, gurkstavar och broccoliträd.

Lista stulad av Fad(d)e. Jag är listkåt så here we go.

Kolla din mobil.

1. vilken färg har din mobil?
Grå. Fast den är mest av flagnad och allmänt skit ful.
2. när köpte du den? Tog över den, Kents gamla, när han fick ny på "nya" jobbet i augusti.
3. vad är det för märke? Sony Ericsson K610i.
4. vem ringde du senast?
Mamma, för att tjata till mig skjuts hem från jobbet men hon behagar inte svara så nu är det "operation telefon trakassera modern" som inläts.
5. vad står det i de senaste sms:et?
Nu är jag ju en sådan som efter det att jag läst sms:et, om det inte innehåller sådan information som måste kommas ihåg så raderar jag det för det ska vara rent och städat i fröken T's inkorg. Gäller även utkorg. Men det sista jag fick var av mamma kl 06:35 i morse " Är du på väg ner ? Puss!" Jag hade lyckats med konsttricket att försova mig så jag vaknade 06:32. Liiite kämpigt. Men ändå var jag 10minuter tidig till jobbet.
6.ungefär hur många sms har du i din inkorg?
Noll.
7. vad heter kontakt nr 12 i din kontaktlista?
Brillan Mob.

Kolla din dator. (Jobbets!)

1. vad heter din användare?
TheHan.
2. vad har du för bakrundsbild?
En blå ful, tror det är Huddinge kommuns logga om jag inte mins helt galet.
3. vilken/vilka är din favoritsida på nätet?
Mina bevakade blogs. Facebook. Aftonbladet.
4. är du medlem på bilddagboken?
Nope.
5. hur ofta sitter du vid datorn?
Just nu ca 30min per dag eftersom vi saknar Internet hemma, still. Men annars flera timmar per dag.
6. är din dator bärbar?
Jobbets - Ja. Hemma - Ja en av dem två.

Gå in i ditt sovrum.

1. vad är det första du ser?
Oreda, eftersom vi precis flyttat in ( precis o precis !? snart 2 veckor, på lördag.)
2. hur städat har du på en skala 1-10?
Förnärvarande en 6:a, men annars hoppas jag att jag är uppe kring en 9-91/2 minst.
3. har du något på väggarna?
En nedrans massa hål, som ska täckas och spacklas och tapetseras. Så fort som fucking möjligt.
4. vad ser du om du tittar ut?
Skogsdunge, haha på ca 15 träd. Grillplats. En vila. Massa cyklar. Och ett litet skjul (grovsoprum).
5. har du bäddat din säng?
Inte jag men Kenti har. Igår hade dock Kattmonstret Moses bäddat upp den och dragigt ut överkast och kuddarna till hall och vardagsrum Älskade bråkiga ulltuss, ibland funderar man på rattmuff.

Idag bär det av till Ikea, I l o v e Ikea. Ska inhandlas mer och fler förvaringsboxar, viktigapapperförvaring och klädförvaring. Förvaring, förvaring here we come or go. Blir nog middag på Ikea bestående av Mellan Köttbullar. Jag har en gång ( aldrig mer!) försökt mig på att proppa i mig en Stor Köttbullar eftersom det i den ingick en choklad mousse. Det var mycket dumt. Jag är av sådan sort att allt som ligger på min tallrik ska ätas upp. Kan det vara att jag gick på Dagis på 80-talet. Och ja - Jag får skriva Dagis för på 80-talet hette det fortfarande så.
Dagens Lunch till kiddosarna
- Korvsoppa med morötter, potatis och purjolök. Hembakt bröd med ost och milk.

Just for fun.

Testing, testing.
Nu har jag äntligen fått röven ur liggvagnen och tänkte testa att blogga. Vi får se hur det hela går och slutar. För tillfället kommer det till att vara väldigt dåligt med bloggande från min sida eftersom vi (fortfarande!!!) är utan internet i hemmet. Det blev ett "litet" glapp i mellan flytten nu och min intrnettarm skriker och hugger.

Men I'll be back.