One to go.

Ja. Nu är ett kärr problem löst, då är det dags att ta tag i nästa. Och det är vad lilla "Harry" ska fraktas runt i. ?. Det är en uppsjö och rena rama djungeln där ute bland alla vagnsmodeller och shit. Vi var en sväng på Babyland jag och K för x antal veckor sedan, vi sprang där ifrån med smärre panik över hur i helvette man ska kunna veta vad som är bäst och lämpligast, ditten eller datten.

Någon med vanan inne, eller bara men kloka råd ?

"När familjen växt klart"

Igår inpulsköpte vi en bil ( snarare en minibuss med sju säten) för en större förmögenhet. För min del var det kärlek vid första ögonkastet. Och jag lyckades på nått vis bli inlåst längst bak i bil helvettet snaka om fängslandekänsla. Slog på något sätt på det barnsäkra låset. Men K fixade ut mig. Det är en blå skönhet med svart skinklädsel och massa små finneser som cd spelare, klimatanlägning, farthållare, drickhållare här och där och massa små hemliga fack. När vi sedan satt på den Italienska restaurangen och firade med skaldjurspasta -"På en skala 1-10, där 10 är högst hur lycklig är du då?" och utan att vänta på att K ens hunnit höra frågan så kastade jag ur mig "Jag är en 11".

Det som är mycket typiskt mig är att i alla de 7 bilhallarna som vi var inne i under dagen så hittade jag minst 1 "förälskelse" i varje hall. Men K var mycket skeptisk när jag i första hallen hittade min dröööömbil och bara "Jaaaa den här tar vi, SÅ nu kan vi åka hem!!!" Det var inte drömbilen, inte på långa vägar.

Tur att jag har K, som drar ner min skalle på jorden mellan varven.

Jag har alltid drömt om en minibuss. Eftersom det i min familjs bil alltid varit fullproppat sedan -92 när yngsta systern föddes. I och med detta har jag aldrig kunnat ta med en kompis på badsemester, till kolmården eller what ever. Så drömmen har alltid varit en buss för alla nära och kära. Så nu mina vänner. Nu bär det av till Ullared, Dalarna, Skidsemestrar och hela fadderullan kan haka på.

"Hyundai Trajet - När familjen växt klart !" - Haha. Denna familj är bara i uppbyggnadsfasen. Men tänk va kompisar "Harry"kan ta med sig på utflykterna. Om en och en halv vecka kommer vrålåket hem. Lycka.

Mucoangin.

Halsbrännan är ett faktum. Fy farao. Hjälp mig !

Hunk och Pingla.

Jag har blivit beroende. Min kropp skakar, jag får handsvett och synen börjar svaja (jaja kanske inte riktigt såå illa, men jävligt nära.) om jag råkar missa ett avsnitt av mitt älskade One Tree Hill. Och jag ljuger inte det minsta när jag påstår att jag har en redig crush on Lucas Scott.(Chad Michael Murray). Kom till mama! Nu försöker jag bara få K att gå med på att vi alla 3 kanske kan tänkas leva tillsammans som en enda big happy family. Ja, oxå lille "Harry" med, såklart.Gosch i galoschen och galaxer i mina braxer den karl får mig alldeles knäsvag och helt till mig i t r a s o r n a . K är skeptisk. Så jag har gått med på att även Liv Tyler (som är K's crush (eller som han själv sa när vi stod och stirrade på en (för övrigt gigantisk) plansch av Liv "Det där är min andra tjej") ) också är mer än välkommen att jojina "familjen". Så nu ska vi nog göra slag i saken och framföra dessa förslag till berörda parter. Wish us luck !

Vad som komma skall.

Det gick vägen. Hälsovårdsmydighetstanterna (ja ja egentligen är dessa "tanter" lika gamla som mig. Men man kan vara 25 år och tant. Så sant.) var nöjda, så som på några punkter. Rena skit punkter så det var inget att bråka om . Jag fick mitt godkännande. !.
Sedan är det idag dags för afro-time. Susanne min gudinna och tilllika hårfrissa ska idag transformera mig in till en av the Jackson Five. Yes.
Och idag går vi in i v 20+1 har alltså gått halvtid. Så nu är vi inne i 2:a halvlek. Oh my.

Hjärnsläpp.

Jag håller på att totalt bryta ihop. Imorgon är dagen jag fruktat sedan jag fick nys om att den skulle inträffa. Det fick jag reda på den 31/5. Jag minns att jag beklagade mig för K och meddelade att jag minsann var tvungen att söka nytt jobb och säga upp mig från mitt nuvarande innan den 15/11. Han svarade med ett mycket bra försök till lugnande röst att "Men herregud! Det är ju evigheter kvar tills dess. Först ska vi ha semester, sedan ska vi börja jobba (smart kille, är det inte alltid så efter en semester(?) ) och sedan ska vi hinna flytta innan det är dags. Så ha inte ont i magen över det där, det är lååångt kvar." Nu är det dagen innan den 15:e och att påstå att jag har ont i magen är en underdrift. Jag till och med på fullaste allvar funderade på HUR ont det gör att bryta ett ben eller två för att slippa gå till jobbet imorgon. Jag har bett fula böner, inte för att jag är det minsta religiös men i svaga stunder så ber jag. Amen.

Vad som ska hända imorgon ? - Då kommer hälsovårdsmyndighets-tanterna på årlig revision.

En Piss i Mississippi.

Förra veckan var jag på v 20 grupp. Vi satt där, en liten skala mammor. Det var tydligen 12 anmälda, vi var först 5 sedan blev vi 4. En blev surrig och svimfärdig och fick gå in till en barnmorska och ligga på brits. Det var lite ”10 små negerpojkar” över det mötet.
I alla fall, så satt vi där och gick igenom oss själva - kroppsligt och själsligt.

Och när en mamma berättade om dessa häftiga känslostormar som hade flyttat in i hennes annars så lugna kropp så kunde jag inte alls känna igen mig. Visst jag är en känslomänniska i vanliga fall. Är jag glad så är jag glad, ledsen så är jag ledsen, orolig så är jag orolig - ja ni förstår. Och vist har det påverkat mig att ”Harry” flyttat in i min kropp. Men inte på det viset. Trodde jag.
Men efter förra veckans möte så har någonting hänt. För jisses nu är det helt uppåt väggarna. Senast igår storgrät jag för att jag tyckte att det kändes som att kusinen och syster inte alls ville följa med på den inbokade brunchen. Jag var otröstlig, även fast de båda (falskt)anklagade bedyrade att dem minsann visst ville följa med och att det inte alls stämde det jag upplevde, och trots att jag trodde dem så ville inte tårarna sluta forsa. Galet. Idag har jag gråtit en skvätt för att J (kusinen) åkt tillbaka söder ut. För att ryggen värker. För ett mycket värmande sms. Och för att en avdelning inte hade ställt sin bestick-hink på översta vagnsplanet. Dessa hormoner is spelar mig (och inte minst sagt min omgivning) ett spratt.

Så det är så här vi ska ha det nu i minst (och förhoppningsvis) 20 veckor till ?!

NO Goodbye.

Till min Älskade K. Bara så att du vet.

Did I disappoint you or let you down? - Aldrig någonsin, mitt hjärta har ingen vårdat så ömt så som du. Och tro mig, det är jag dig evigt tacksam för.
You touched my heart you touched my soul. - Som ingen annan någonsin gjort.
You changed my life and all my goals. - Och bara till det bättre.
And love is blind and that I knew when,My heart was blinded by you. - Men jag är rätt van vid att inget se. (Då jag egentligen kräver glasögon eller linser dygnet runt och använder det kanske 4ggr i månaden) Och jag litar på dig, sten hårt. Du leder och ja följer, för alltid.
I've kissed your lips and held your head. - Säker ett tusentals gånger och endå kan jag inte få nog.
Shared your dreams and shared your bed.- Då, Nu och alltid.
I know you well, I know your smell. - Utan och innan.
I've been addicted to you. - Och det är jag fortfarande, jag är ju en "missbruks människa" av hela hjärtat. Och du är min bästa drog. Ever.

You have been the one.You have been the one for me. - Förmodligen hela livet, så nära men endå helt okänd. Och nu är du "The one" för evigt.

I've seen you cry, I've seen you smile. - Oftast skrattat med, Och försökt att torka de tårar som fallit.

I've watched you sleeping for a while. - Inte för att det händer ofta, eftersom jag är den sovande i vårt förhållande. Men ibland, när jag vaknar mitt i natten (nu är det rättså ofta eftersom "Harry" trycker på kissblåsan stup i kvarten) så kan jag inte låta bli att titta på dig och känna hur hela min kropp blir varm av all kärlek till dig.

I'd be the father of your child. - Herrejävlar Ja, det är den största lyckan av allt. Och Ni kommer vara den bästa familj jag nånsin kunnat drömma om.

I'd spend a lifetime with you. - Och längre blir det.

I know your fears and you know mine. - Och det gör hela grejen till det det är.

We've had our doubts but now we're fine,And I love you, I swear that's true.I cannot live without you. - Kan inte, Vill inte, Vägrar.

Kickin´ ass.

Nu har lille "Harry" börjat liva om i magen. Har haft mina aningar om att det är foster rörelser (och inte bara en fis som fasnat i en tarm på vägen ut.) nu i cirkus 1 vecka Fast än så länge är det bara sådant som jag kan känna, och tyvärr inget som K känner med handen. Men det är en riktig lycko-kick och känna lille"Harry" fladdra runt där inne.